torsdag!
Det kanske är dags att inse att jag inte är på jämn nivå med folk. Jag kanske borde ha förstått att jag är mer vuxen och mogen, (det må låta hur lillgammalt som helst, och jag vet att många kommer störa sig på det jag skriver, men.) än många andra här. Jag har även gått igenom så mycket mer än folk förstår, och det är där vi skiljer oss.
Jag fick växa upp tidigt, och lärde mig mycket den hårda vägen. Men ingen ska säga att jag inte haft en bra uppväxt. Jag måste hylla min mamma i detta inlägg, som har lärt mig att leva, lärt mig att älska och älskas. Vi har dåliga sidor både hon och jag, (jag tror dom är ganska lika, haha) men rakt igenom är vi ärliga och omtänksamma.
Jag må ha förändrats lite på senaste tiden, men det kan bero på att jag älskar att ha folk omkring mig, jag är så social och rädd att bli lämnad, (mycket tackvare Jimmy) och har även gått igenom ett par hårda årskurser. Jag vill inte vara utanför. Därför är det så självklart för mig att fråga folk: VILL DU FÖLJA MED? Men när man aldrig får en sån fråga själv, så.. Jag blir riktigt ledsen. :/ Men som sagt, jag har lärt mig mycket på mina 17 år, och därigenom vuxit upp lite snabbare än andra. Jag skulle ju knappast kunna vara tillsammans med en 27 åring om jag inte var mogen i skallen, jag skulle inte kunna ha köpt mig en hundvalp och tagit ansvar över, inte flyttat hemifrån eller blivit sambo och förlovat mig? Och då kollar vi på en människa som jag förtillfället är riktigt sne på, skillnaderna är markanta. Och vi är jämngamla? Man utvecklas såklart olika, men jag tror att både personen det rör sig om och jag måste inse att vi inte är på samma nivå just nu. Någon som har glidit igenom sitt liv på ett bananskal, inte har några problem i världen, tycker hon själv är snyggast i världen, aldrig haft ett förhållande, fått sälja alla djur hon ägt på grund av att hon inte klarat av ansvaret över dem, dricker sig full på en cider och påstår att hon festar ofta även om det handlar om ett par tre gånger kanske.. Det är lite skillnader va..?
Nå, den här bloggen är ju som sagt mitt place att kunna skriva av mig på och ingen behöver kommentera något träligt nu. För det här är mina åsikter och jag står för det jag säger och skriver. Men girls and boys, wake up!!
Saknar mamsen och vovven massor.. Det är den enda som är jobbigt med att inte bo i Arboga längre. Distansen till det man älskar så j*vla mycket!!! Till och med så mycket att tårarna ibland rinner..
Nu ska jag nog ta och krypa ner och sova snart, försöka glömma alla bekymmer och drömma om min mamma, min hund och min älskade sambo. Som jag älskar och saknar hur mycket som helst!
Tack för att ni finns för mig, för att ni förstår och bryr er. Ni är verkligen allt. <3
hejs!
Jag fick växa upp tidigt, och lärde mig mycket den hårda vägen. Men ingen ska säga att jag inte haft en bra uppväxt. Jag måste hylla min mamma i detta inlägg, som har lärt mig att leva, lärt mig att älska och älskas. Vi har dåliga sidor både hon och jag, (jag tror dom är ganska lika, haha) men rakt igenom är vi ärliga och omtänksamma.
Jag må ha förändrats lite på senaste tiden, men det kan bero på att jag älskar att ha folk omkring mig, jag är så social och rädd att bli lämnad, (mycket tackvare Jimmy) och har även gått igenom ett par hårda årskurser. Jag vill inte vara utanför. Därför är det så självklart för mig att fråga folk: VILL DU FÖLJA MED? Men när man aldrig får en sån fråga själv, så.. Jag blir riktigt ledsen. :/ Men som sagt, jag har lärt mig mycket på mina 17 år, och därigenom vuxit upp lite snabbare än andra. Jag skulle ju knappast kunna vara tillsammans med en 27 åring om jag inte var mogen i skallen, jag skulle inte kunna ha köpt mig en hundvalp och tagit ansvar över, inte flyttat hemifrån eller blivit sambo och förlovat mig? Och då kollar vi på en människa som jag förtillfället är riktigt sne på, skillnaderna är markanta. Och vi är jämngamla? Man utvecklas såklart olika, men jag tror att både personen det rör sig om och jag måste inse att vi inte är på samma nivå just nu. Någon som har glidit igenom sitt liv på ett bananskal, inte har några problem i världen, tycker hon själv är snyggast i världen, aldrig haft ett förhållande, fått sälja alla djur hon ägt på grund av att hon inte klarat av ansvaret över dem, dricker sig full på en cider och påstår att hon festar ofta även om det handlar om ett par tre gånger kanske.. Det är lite skillnader va..?
Nå, den här bloggen är ju som sagt mitt place att kunna skriva av mig på och ingen behöver kommentera något träligt nu. För det här är mina åsikter och jag står för det jag säger och skriver. Men girls and boys, wake up!!
Saknar mamsen och vovven massor.. Det är den enda som är jobbigt med att inte bo i Arboga längre. Distansen till det man älskar så j*vla mycket!!! Till och med så mycket att tårarna ibland rinner..
Nu ska jag nog ta och krypa ner och sova snart, försöka glömma alla bekymmer och drömma om min mamma, min hund och min älskade sambo. Som jag älskar och saknar hur mycket som helst!
Tack för att ni finns för mig, för att ni förstår och bryr er. Ni är verkligen allt. <3
hejs!
Kommentarer
Postat av: Josefine waern
Jag vet hur du är mosen, saknar att ha fler
vänner åt det mogna hållet. Känner mig så
vuxen och tråkig jämt. Men jag förstår precis
vad du menar, inge fel med att känna sig vuxen.
Och inge fel att vi skaffat oss mognare killar
som vet vad dem vill :) jag saknar dig baby.
Kämpa på, min telefon har och kommer alltid vara
öppen för dig<3
Trackback
